”Jag sätter mig ner i en av de lite obekväma stolarna som finns under predikstolen i Åbo domkyrka. Underbar polyfon renässanssång framförs av vokalensemblen MMXX även denna måndag – 15 minuters musikmeditation mitt under lunchtid, två gånger i månaden fram till midsommar”, skriver Åbosamfundets viceordförande Eva Costiander-Huldén.
När jag stiger upp faller min blick under stolen, där namnet WINTER finns inristat i det trägolv som finns invid predikstolen. Det är Åbotryckaren Johan Winter, död 1705, som är begraven under domkyrkans golv.
Ända fram till 1784 begravdes bemärkta män under domkyrkgolvet i Åbo. Winter gick i spetsen för en förändring i Åbotrycket, med större och modigare typsnitt. Han var förmodligen inte nöjd med de bokstäver som fanns till hands.
Ett exempel på Winters fantasi är rubriken på titelsidan på en avhandling om kungsfiskaren, De Halcyone. I stället för att använda de blytyper som fanns i hans tryckeri, skar han ut hela rubriken i ett träblock (se bilden) och gjorde också en träsnittsillustration av kungsfiskaren. Stilen förebådar nya tider och nya typsnitt.
Halcyone Days – att skapa ett modernt Åbotypsnitt
317 år efter Winters död träffas två fontexperter i Tallinn – Åbobon och boktryckaren Sakari Männistö och typformgivaren, bildkonstnären Frode Helland från Oslo. Det kreativa paret slår ihop sina påsar för att manuellt utveckla en Åbofont, utgående från gamla typsnitt som använts under 1700-talet av boktryckare i Åbo.
Ambitionen är att det nygamla trycktypsnittet skulle vara användbara i Sakaris boktryckeri Letterpress House på Humlegårdsgatan, ett enmansföretag som med gammal högtrycksteknik producerar småtryck som visitkort, inbjudningar och presentkort på kvalitetspapper. En annan målsättning är att skapa ett teckensnitt som skulle symbolisera Åbo; en bro från det Gamla Åbo, de historiska akademikvarteren till det moderna Åbo.
Genom att gräva i finländsk boktryckarhistoria och i akademitryck i Åbo, fastnade Sakari och Frode för det expressiva barocktypsnitt som Winters efterföljare använde, t.ex. boktryckaren av Johan Kiämpe. Frode har också gjort ett detektivarbete för att spåra ursprunget till de trycktyper som användes i Åbo. Spåren ledde till den tyska tryckaren Johan Nicolaus Thun, som skar typerna i bokträ. Utgående från Thuns antikva (latinska bokstäver) har Frode och Sakari skapat en samtida variant av typsnittet.
Utmärkande för typsnittet, särskilt versaler, är att bokstäverna har fantasifulla serifer (vanligtvis avslutande tvärstreck på bokstäver). På utställningsbroschyren ser vi en skojig “krok” på A-et och en lövliknande serif på L-et.
Utställningar och workshops
Tills vidare har fonten inget namn, men Sakari antyder att det blir något med Åboanknytning, och att fonten förhoppningsvis i framtiden också kan få en digital version.
Under devisen Halcyone Days* hade detta projekt kick off och vernissage med en provtrycksutställning på Åbo Akademis bibliotek 1.2. Utställningen pågår fram till 29.2. Vi får också ta del av Winters och Kämpes originaltryck på utställningen, framtagna från ÅAB:s unika samlingar av avhandlingar.
I planerna finns också en ny, utvidgad utställning nästa vinter i Åbo stads huvudbibliotek och workshopar där Åboborna själva får trycka affischer med den nygamla fonten.
*Halcyon(e) Days, ett uttryck för en period av fred och lycka. Enligt legenden lyckades kungsfiskarhonan stilla både vind och vågor under häckningsperioden.