I år firar Katedralskolan och Domkapitlet i Åbo 750 år och då har vi stor orsak att minnas Mikael Agricola, skolans mest kände rektor (1539–1548) och ”det finska skriftspråkets fader”. Torsdagen den 9 april firas Agricoladagen och den nationella Läsdagen – Lukutorstai. Dagen startar traditionsenligt med kransnedläggning vid Agricola-statyn.
Oppe nyt wanha / ia noori…
Efter flera års studier i Tyskland för bland annat Luther och Melanchton, påbörjade Agricola översättningen av Nya testamentet. Under den här tiden fanns inget finskt skriftspråk, och den gode Agricola förstod ju att han, i reformationens anda, behövde skapa ett sådant. Under sin rektorstid i Katedralskolan skrev han Abckiria, som utgavs 1543 i Stockholm – den allra första boken som utgavs på finska. Agricola växte upp i den svenskspråkiga byn Torsby i Pernå socken, och var förmodligen tvåspråkig ända från barndomen. Det finska skriftspråk han skapade var påverkat av sydvästfinska dialekter, men också av svenskan och latinet.
Det finska folkspråket var rikt, men många ord saknades, speciellt i kyrkligt och administrativt språk. Hallitus, vihollinen, esikuva är ord som tillskrivs Agricola, och tusentals andra ord. Ord som försvunnit ur finskan, men fanns i Agricolas översättning av Nya testamentet är t.ex. näkypaikka (teater, från tyskans Schauplatz). I det tidiga skriftspråket, i Agricolas texter, hittar man också luutarha (begravningsplats, avrättningsplats) och lustitarha (paradis).
Vill du veta mer om det finska språket under 1500-talet? Professor emerita Kaisa Häkkinen och docent Tanja Toropainen utgav år 2025 nätordboken Agricolan sanakirja, med 9100 uppslagsord.
”Ele polghe Kiria quin Sica. waicka henes on wehe wica”
Det finns ord som tillskrivs Agricola eller hans samtida, men är senare påfund, t.ex. jalopeura (lejon), kamelikurki (struts). Språkutveckling är komplext och kan oftast inte heller tillskrivas en enda person, visar forskningen.
Två författare som hejvilt har både använt Agricolas språk och sin egen kreativa fantasi i biofiktiva romaner om Agricola är Jari Tervo och Roope Lipasti. Biofiktion, en genre som tillåter skribenten att fylla i hål i den faktiska historian med eget narrativ. Som Roope Lipasti uttrycker det: en roman är inte en fackbok, gör inte för mycket bakgrundsforskning – fakta kan förstöra en bra historia! Människan är sig lik under alla århundraden: man älskar, hatar, fryser, är rädd och önskar att allt ska gå bra i livet – det centrala i en roman.
Både Tervos Pääskyt talvehtivat järven pohjassa (2021) och Lipastis Mikaelin kirja (2021) är mustiga berättelser om Agricola – i Tervos fall med drag av smutsrealism. Personen Agricola visar drag av självupptagenhet och snarstuckenhet, mänskliga drag och sjukdomar. I Tervos bok finns mycket av folkliga uttryck och svordomar, och han behärskar ordkonsten och att återge olika samhällsgruppers språkliga uttryck. Detta som tips för läsning under Lästorsdagen eller våren!
Lästorsdagen program torsdag 9.4 i Åbo
I vilken miljö skrev Agricola? Hur såg det gamla Åbo ut under 1500-talet? Var fanns Katedralskolan? Efter kransnedläggningen vid Agricola-statyn, ca 11.30-12.30, kan du följa med på en pilgrimsvandring i Agricolas fotspår med arkeologen och författaren Ilari Aalto.
Under rubriken Kirjat elämässäni får vi höra tankar om favoritlitteratur av ärkebiskopen Tapio Luoma, borgmästaren Piia Elo och författaren Roope Lipasti i stadsbibliotekets Studio kl. 18-19.
Mer om Lästorsdagens program hittas på https://www.turunseurakunnat.fi/tapahtumat/2026-04-09/mikael-agricolan-paiva-ja-lukutorstai
Om bildet: Den ryska konstnären Aleksei Gladkov har målat tavlan ”Mikael” Agricola ja hänen aikalaisia”, ett ”collageporträtt” av samtida stormän- och kvinnor. Det är en av flera tavlor som målades under Agricola-jubileumsåret 2009. Tavlan hänger i Katedralskolans Micael Agricola-sal, deponerad av Agricolasällskapet. I salen finns även en lista med de avporträtterade. Observera en kul anakronism: Domkyrkans torn i denna skepnad byggdes efter Åbo brand!